Bromsmediciner har funnits på marknaden ett antal år nu. Den första kom 1995. Än så länge finns bara bromsmedicin mot RRMS och SPMS.
Medicinerna är dyra, men högkostnadsskyddet sänker patientens kostnader till max 1800 kr/år.
En lindring av skoven kan vara mycket betydelsefull och en fördröjning av handikapputvecklingen är ovärderlig. De ibland svåra biverkningarna gör tyvärr att många inte kan ta medicinerna, men det kan vara värt att prova i alla fall.

De vanligaste som används idag är Avonex, Betaferon, Rebif, Copaxone, Tysabri och Novantrone. Endast Betaferon och Novantrone är godkända att användas vid sekundärprogressiv MS. Det finns idag ingen godkänd medicin mot primärprogressiv MS.

β-interferonerna Avonex, Betaferon och Rebif
Betainterferon är ett av immunförsvarets ämnen. Det verkar immunförändrande. Det dämpar överaktiviteten i immunförsvaret och har en antiviral effekt och skyddar på så sätt mot infektioner. Gammainterferon, också ett ämne hos immunförsvaret, tros vara ett av skadeämnena vid MS och β-interferonet minskar mängden gammainterferon.

Sprutor
Avonex injiceras intramuskulärt en gång i veckan, dvs en spruta 3 cm in i en muskel.
Betaferon injiceras subkutant varannan dag, dvs en spruta 1 cm in under huden.
Rebif injiceras subkutant tre gånger i veckan.
Rebif finns i två olika doser, normal och högdos. Högdosen har dubbelt så mycket aktivt ämne, 44 µg jämfört med 22 µg i normaldosen. Det är dock samma mängd vätska som injiceras. Numera ges ofta högdos i första hand, eftersom effekten är något bättre än för normaldosen. 44 µg kan ge mer biverkningar, så i de fall är 22 µg en lämpligare behandling.

Biverkningar
Biverkningarna är likvärdiga hos alla β-interferonerna. Den vanligaste är influensaliknande symptom som feber, frossa, led- och muskelvärk och huvudvärk. Dessa biverkningar brukar försvinna inom ett dygn efter att man tagit sprutan och det hjälper om man tar sprutan på kvällen tillsammans med Panodil eller liknande. Menstruationsstörningar kan förekomma. Försämrad hårkvalitet är vanligt.
Betaferon och Rebif kan ge hudreaktioner på injektionsstället i form av ömhet, rodnad och klåda. Vid SPMS har ökad spasticitet varit en besvärande biverkning.
Tyvärr finns risk för att man utvecklar neutraliserande antikroppar mot medicinen, vilket gör behandlingen verkningslös.

Copaxone
Copaxone (glatiramer acetat) är uppbyggt av fyra aminosyror till ett ämne som påminner om myelin. Hur det fungerar vet man inte riktigt, men en teori är att det binder vid T-cellerna (vita blodkroppar) och aktiverar inflammationsdämpande T-celler (T-suppressorceller).
Copaxone injiceras subkutant en gång om dagen.
Biverkningarna är få och lindriga. Andnöd och tryck över bröstet i några minuter direkt efter sprutan är det vanligaste (obehagligt men ofarligt). Irritation vid injektionsstället förekommer också, men brukar vara så lindrigt att man kan fortsätta med medicinen.

Tysabri
Tysabri är en ny bromsmedicin med monoklonala antikroppar som blockerar ett protein, alfa-4-integrin, och på så sätt stoppas de vita blodkropparna från att ta sig förbi blod-hjärnbarriären in till CNS. Det verksamma ämnet i Tysabri heter natalizumab.
Skoven minskas med 2/3 i genomsnitt. Handikapputvecklingen bromsas med över hälften. Medlet fås som intravenöst dropp var 4:e vecka. I allmänhet är biverkningarna få och lindriga och många vittnar om att de mår jättebra av medicinen.
Då medicinen är relativt ny, kan det komma fram sällsynta biverkningar efter hand. Man har t.ex. sett att det kan ge leverskador och ökad risk för malignt melanom har rapporterats. Man vet ännu inte om det finns samband, men eftersom medicinen dämpar immunförsvaret, är det inte helt omöjligt.
Under försöksstudierna av medlet rapporterades 3 fall av PML (progressiv multifokal leukoencefalopati), en svårt invalidiserande, ofta dödlig virusinfektion. Viruset JC är ett retrovirus som ligger latent hos en majoritet av befolkningen, men ett normalt immunförsvar håller viruset under kontroll. Då Tysabri dämpar immunförsvarets aktivitet i hjärnan, och på så vis skyddar centrala nervsystemet hos oss med MS, har detta virus fått övertaget hos ca 0,1%. De drabbade fick dessutom andra immundämpande mediciner.
Man gör därför ordentliga uppföljningar regelbundet av alla patienter som får Tysabri. Man får inte heller ta några andra immundämpande medel i samband med Tysabribehandling.
Det har tyvärr rapporterats om ytterligare 4 fall av PML under Tysabri-behandling. Ingen av dessa fick någon annan immundämpande medicin. En av de 4 har avlidit.

Novantrone
Novantrone (mitoxanthrone) kan ge en fördröjning av försämringen hos personer med allvarlig skovvis förlöpande och sekundär progressiv MS. Novantrone ska egentligen inte ges till personer med primär progressiv MS, men jag vet att det förekommer.
Novantrone är ett cellgift som används vid cancer. Effekten av Novantrone är ofta mycket god, men det kan ge svåra biverkningar. Det är cardiotoxiskt dvs giftigt för hjärtat, varför man bara kan behandlas under en viss tid, ca 2 år. Det finns också en minimal risk att man utvecklar en form av leukemi. Även sterilitet p.g.a. förstörda äggstockar och för tidig menopaus är en risk vid cellgiftsbegandling. Hos män kan spermiekvaliteten försämras, ibland för gott.
Vanliga biverkningar är illamående och lätt håravfall.
Novantrone ges i dropp på sjukhus var 3:e månad, totalt 8 gånger. På vissa kliniker i Sverige kan man få Novantrone, om inga andra behandlingar har effekt.

IVIG
IVIG (intravenöst immunglobulin) är en bromsmedicin som består av antikroppar, proteiner som ingår i immunförsvaret. Medlet som används heter Gammagard. Det ges som dropp en gång i månaden, alternativt varannan månad. Biverkningarna brukar vara lindriga, men eftersom det är en blodprodukt dvs den tillverkas av givarblod, finns alltid en liten risk för virussmitta och koagulationsproblem mm. IVIG finns tillgängligt mot skov-MS, men ges numera oftast bara p.g.a. amning, då övriga bromsmediciner inte är lämpliga.
Effekten av IVIG är inte lika tydlig som de andra bromsmedicinerna.

Mina erfarenheter
Jag har personligen erfarenhet av alla bromsmediciner utom IVIG. Jag började med Avonex i augusti -97. Efter varje spruta fick jag 40 graders feber, frossa och värk, vilket dock lindrades något med vanliga värktabletter. I mars -98 gick jag över till Betaferon, för att få kraftfullare medicin, eftersom jag trots behandling hade fått flera svåra skov. Kraftfullt blev det! Efter en månad fick jag så svår magkatarr, att jag behövde Losec. Detta upprepades flera gånger, tills jag efter ytterligare någon månad gav upp och provade Rebif, som ju är mer lik Avonex, som min mage tålde. Det gick en vecka innan magbesvären var tillbaka. Från september -98 använde jag Copaxone, en bromsmedicin av ett helt annat slag, och hade bara några mindre skov under 6 år. Tyvärr blev återhämtningen efter skoven sämre med tiden och jag fick problem på injektionsställena efter flera års dagliga injektioner. Underhudsfettet hade försvunnit och det gjorde jätteont att ta sprutorna.

I juni -05 fick jag därför min första dos Novantrone. Första infusionen gick helt utan problem! Jag tappade lite mer hår än vanligt, men i övrigt hade jag inga biverkningar. Efter påföljande doser var jag illamående i några dagar, upp till en vecka. Min sista dos Novantrone fick jag i mars -07. Tyvärr fick jag urinvägsinfektion 4 gånger av 8, varav en troligen resulterade i ett skov. Tyvärr blev mina äggstockar förstörda av cellgiftet. Jag hade inga planer på fler barn så steriliteten i sig är inget problem, men att komma in i klimakteriet är inte kul alls...

I oktober -07, fick jag min första dos Tysabri. Det var spännande att få prova en ny medicin som förhoppningsvis har god effekt på min MS. Jag funderade länge och väl, med tanke på PML och att medlet är såpass nytt och oprövat, men det finns inga alternativ för mig, då jag gått igenom hela arsenalen av bromsmediciner, och jag har valt att lita på den information jag fått om att risken är miniminiliten (nästan obefintlig...).
Nu (nov-09) har jag fått 25 doser. Efter 4:de fick jag ett skov, men var återställd på bara 2 veckor! Så snabb återhämtning har jag aldrig haft förr. Efter ytterligare ett halvår fick jag ett till skov, som gick tillbaka snabbt precis som det första. All cred ger jag åt Tysabri!
Sen, efter lite drygt ett år med Tysabri fick jag ett skov som placerade sig så illa i halsryggmärgen, där jag redan har haft många skov, att jag inte återhämtat mig mycket alls...
Men jag fortsätter ändå med medicinen, för man vet inte hur illa jag hade drabbats om jag inte hade haft Tysabri.
Jag började bli svårstucken efter många år med dropp: kortison, Novantrone och nu Tysabri, så jag har fått opererat in en port-a-kath. En dosa under huden vid ena bröstet, som jag får mitt dropp igenom. Fungerar kanonbra!